Färre engångsartiklar – mindre skräp!

Förra året kom Europaparlamentet överens om en ny lag som förbjuder vissa plastprodukter för engångsbruk i EU från och med 2021. Det handlar bland annat om tallrikar, bestick och bomullspinnar.

Plastartiklar för engångsbruk står den absolut största delen av allt skräp som hittas på stränderna i Europa. Varje år uppskattas mellan 500 och 1000 miljoner engångsmuggar för bl.a. kaffe, glass och plocksallad användas i Sverige. Det handlar alltså om ca 50-100 st per person och år.

I ett tidigare inlägg skrev vi om ett riktigt bra initiativ från Pressbyrån och 7-Eleven, genom en kampanj med Håll Sverige Rent, som ger kunden belöning i form av rabatt på kaffet om man har med sig sin egen kaffemugg. Detta för att minska förbrukningen av engångsmuggar. Superbra tycker vi!

Take away-mat

Skulle vi kunna ta med oss kampanjen från Håll Sverige Rent även till restaurangerna? Varför inte ta med sin egen matlåda när vi ska köper take away-mat? Enligt Livsmedelsverket finns det inga regler som förbjuder det. Restaurangägaren har rätt att bestämma om man får använda egen förpackning eller inte, så man kan ju alltid ställa frågan, eller hur?

Att minska avfall från take away-förpackningar för med sig miljövinster. Enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar det sig att det lönar sig med flergångsmuggar istället för engångsmuggar ur ett miljöperspektiv. Detta förutsatt att flergångsmuggarna faktiskt används tillräckligt många gånger. Troligtvis skulle en livscykelanalys på en engångs- och flergångsmatlåda visa liknande resultat.

Skräprapporten 2019

I Skräprapporten 2019 från Håll Sverige Rent kan man läsa att skräpet i haven inom EU består av 80 – 85 procent plast och hälften av det är engångsartiklar. En ögonöppnare är att bara på västkusten motsvarar den skräpmängd som flyter i land omkring 120 badkar per dygn. Det är mycket skräp det!

Det verkar alltså främst vara två saker som vi i måste göra för att minska nedskräpningen. Det ena är att sluta skräpa ner helt enkelt – Sortera och släng skräpet på rätt ställe, absolut inte i naturen! Det andra är att använda färre engångsartiklar, framförallt de som är gjorda av plast. Det låter ju inte så svårt, eller hur?

 


 

Plastfakta – Hämtat från Skräprapporten 2019

TRADITIONELLA PLASTER: Tillverkas främst av fossila bränslen. Tillverkas ofta för att hålla länge, vilket gör att de är mycket svårnedbrytbara när de hamnar i miljön.

BIOPLASTER: Samlingsbegrepp för biobaserade plaster och biologiskt nedbrytbara plaster.

BIOBASERADE PLASTER: Plaster som är gjorda helt eller delvis av förnyelsebara råvaror istället för fossila råvaror. Biobaserad plast fungerar som ”vanlig” plast när den hamnar i naturen – den bryts alltså inte ner. Dock är det många som tror att plasten bryts ner. Enligt en undersökning som Håll Sverige Rent gjort tror varannan svensk att en plastpåse tillverkad av majsstärkelse bryts ner och försvinner om den hamnar i naturen.

BIOLOGISKT NEDBRYTBAR PLAST: Plast som är tillverkad så att den har kortare hållbarhet. Kan vara tillverkad av både förnyelsebar och fossil råvara. Kräver speciella förhållanden för att brytas ner. Allt mer kritik riktas mot den här typen av plast, eftersom konsumenterna kan vilseledas att tro att den försvinner i naturen. Bionedbrytbara plaster kan aldrig ses som en lösning på problemen med nedskräpning.

OXO-NEDBRYTBAR PLAST: Oxo-nedbrytbar plast är traditionell plast där metallsalt tillsatts för att påskynda nedbrytningen. Hur nedbrytningen ser ut i miljön är oklar och det finns snarare en risk för att oxo-plast är en källa till mikroplast i miljön.

ÅTERVUNNEN PLAST: Plast som återvunnits ur plast. Kan vara av något sämre kvalitet, samt innehålla oönskade ämnen. Är bra ur ett resursperspektiv men problematisk om den hamnar som skräp.